Göteborgs stad har i decennier placerat pengar utomlands i det kommunala bolaget Göta Re. Nu åker man på skattesmäll – i Luxemburg.

Göteborg har i dag närmare 40 miljoner kronor placerade i Luxemburg och bolaget Göta Re. Göta Re är dotterbolag till det kommunala försäkringsbolaget Göta Lejon som bland annat försäkrar stadens fastigheter, fordon och skolelever. Göta Re startades 1994 i Luxemburg och är ett så kallat återförsäkringscaptive, ett bolag som återförsäkrar sitt eget moderbolag. Det är till hundra procent ägt av Göteborgs stad och sköts av ett externt företag.

De 40 miljonerna ligger i en så kallad säkerhetsreserv inom Göta Re. Reserven är en obeskattad pott med pengar som använts som buffert för att jämna ut skaderesultat under goda och dåliga år. Sedan 2013 har kommunen försökt sälja bolaget.

• Vi har inte hittat någon köpare och därför kommer vi avveckla bolaget senast den 1 januari 2016. Hade vi haft en köpare hade vi kunnat dela på skattekostnaden, säger Göta Lejons vd Annika Forsgren.

I samband med att dotterbolaget Göta Re avvecklas vid årsskiftet tvingas Göteborg betala 30 procent skatt på de 40 miljoner kronor man lagt undan. Det innebär att cirka 12 miljoner kronor av göteborgarnas pengar försvinner i form av skatter i Luxemburg.

• Som tjänsteman har jag inga synpunkter på det. Man valde att placera bolaget i Luxemburg och nu blir det där vi får skatta när vi upplöser det. Jag arbetar utifrån de rådande förutsättningarna, säger Annika Forsgren.

LÄS OCKSÅ: Göta Re förnekar skatteplaneringssyfte

Göta Lejons upplägg med ett dotterbolag i Luxemburg är ovanligt. När GP ringer runt till de fem största kommunala försäkringsbolagen i Sverige nämns endast ett till bolag med liknande upplägg – ett försäkringsbolag som ägs gemensamt av bland annat Sundsvall och Gävle.

Jan Willgård är vd på Stockholms försäkringsbolag S:t Erik Försäkring.

• Jag känner inte till några andra kommunala försäkringsbolag med dotterbolag utomlands. Generellt så har det främst varit storindustrin som haft captives i Luxemburg eller på kanalöar. Om jag minns rätt så skapade man dessa bolag av skatteskäl. Man kunde lägga undan pengar som obeskattade reserver i större utsträckning än i Sverige, säger han.

Inför bildandet av Göta Re år 1994 stod valet mellan att starta bolaget i Luxemburg eller Schweiz. Enligt uppgifter till GP diskuterades även Guernsey och Bermuda i ett tidigt skede.

GP har grävt i gamla handlingar från 1993 och fått fram upphandlingsunderlag, intern dokumentation och korrespondens mellan kommunen och direktörer i Schweiz och Luxemburg. Redan i Göta Lejons offertförfrågan skriver man att "det slutliga beslutet kommer påverkas av framtida förhandlingar gällande skattevillkor". När vi sedan granskar anbuden framträder en bild av företag som lockat med skatterabatter, lagliga sätt att "minska skatten" och "i princip obegränsade reserveringsmöjligheter".

En av anbudsgivarna från Luxemburg använder själv ordet "tax-haven". I ett dokument framgår det även att Göteborg redan innan bildandet av Göta Re haft 12 miljoner kronor placerade på en bank i Luxemburg.

LÄS OCKSÅ: Så fungerar captivebolag och Göta Re

GP har även tagit del av då hemligstämplade dokument där Göta Lejons dåvarande ledning fört resonemang om hur man undviker att betala skatt. Man diskuterar bland annat hur man ska hålla nere det svenska moderbolagets årsresultat och på så sätt lägga undan överskottet som en obeskattad reserv i Luxemburg, något som då inte var möjligt i Sverige i samma utsträckning. En del av pengarna i Luxemburg lånades även tillbaka direkt till Göteborgs stad.

• Vi slöt en särskild överenskommelse med försäkringsinspektionen i Luxemburg om att vi fick låna ut dessa pengar till Göteborgs stad. På så sätt så behöll vi pengarna inom vår egen rörelse, säger Stig Pehrson, före detta vd på Göta Lejon.

GP har låtit flera experter granska materialet.

• Jag kan inte se något som är direkt olagligt, men att det finns en skatteplaneringsaspekt i det hela är det ingen tvekan om. Sen om det passerar den där moraliska gränsen, den bedömningen lämnar jag till någon annan. Folk kan säkert fråga sig varför en kommun ska ha ett bolag i ett skatteparadis, säger Robert Påhlsson, professor i skatterätt på Göteborgs universitet.

En annan som reagerar på upplägget är Niclas Virin, ekonom och före detta ledamot i Skatterättsnämnden. Han säger att ett upplägg där ett moderbolag försäkrar sina risker i ett eget dotterbolag inte per automatik innebär att man blir av med riskerna. Upplägget innebär dessutom stora administrationskostnader, inte minst när dotterbolaget finns i utlandet.

• Däremot skapar det en möjlighet för moderbolaget att fondera sina egna vinster i dotterbolaget. Om det kan ske utan skatt, innebär det att man kan använda ett belopp motsvarande den uteblivna skatten som extra buffert. Jag har mycket svårt att tro att företeelsen skulle uppstå om det inte medfört en skattefördel, säger Niclas Virin. Michael Verdicchio 031-62 41 94 [email protected]