Hej!
Jag flyttade hemmfrån som aronåring då jag har en mor som lider utav psykisk sjukdom som jag inte pallade med, eller rättare sagt, hon blev paranoid och ville flytta bort från staden till en helt annan. Blev väl av med nästan allt jag ägde i den processen, lyckades få min dator och det viktigaste stashat i ett lager.
Nu började jakten, jag letade jobb i Göteborg men hade bara en gymnasial IT-utbildning i grunden så mina odds var väl inte så bra, där fann jag inget - räddningen blev min gudfar i Stockholm, han behövde en ny personlig assistent(är rullstolsburen). Han lät mig även flytta in hos honom på Söder, även fastän det nog strider mot alla möjliga regler.
Bodde då och jobbade hos min gudfar, allt medans jag längtade hem till Örebro och mina vänner, tror jag lyckades få en lägenhet till slutet utav november men fick gå till socialen och beklaga mig för att få ett hyreslöfte, jag hade ju inget jobb i Örebro.
Jag flyttade hem igen två veckor innan inflytten, bodde runt hos lite kompisar och började leta inventarier på stadens loppisar, jag hade väl säng och dator i princip.
Sedan började jobbjakten, jag sökte säkert fem jobb om dagen, kollade alla nya annonser varenda dag tills dess att jag blev kallad på intervju för att börja som elevassistent på ett gymnasium i stan, det blev jag dock aldrig men rektorn på skolan tyckte att jag verkade som en schysst typ och ville ha mig som vikarie inom alla möjliga områden.
Lyckades övertyga försäkringskassan om att min timanställning på skolan var under en viss procent, om det nu var 50% eller vad det var - så kunde få ha kvar mitt aktivitetsstöd i ungdomsaktivitetsgarantin medans jag jobbade, istället för att behöva gå på andras roliga aktiviteter så som; "CV skrivning" i tre timmar två torsdagsmornar i månaden, eller "Rekryteringsträffar" där de enda som kommer är arbetssökande, kirbyförsäljare och jobbcoacher.
Såhär hade jag det i drygt ett år, tills jag genom sweclockers såg en annons via ett större bemanningsföretag, tänkte att det här jobbet verkade kul så jag skickade iväg en ansökan. Två månader och två anställningsintervjuer senare satt jag på ett större IT-Outsourcing bolag med 23000kr innan skatt, förvisso som konsult, men efter åtta månader blev man fast anställd och nu har man snart vart det i över ett år!
Jag hade väl tänkt ge dig några råd, men egentligen är det väl inte så mycket jag kan säga dig annat än att du behöver kämpa för att få jobb, för att få bostad, jag vet att det var en viktig resa för mig men jag hoppas att du känner dig redo för en hel del osäkerhet och en hel del slit.