2
När det gäller Järfällabolaget Silex är det världsledande med sin tillverkningsteknik för mikroelektromekaniska system, MEMS. Företaget tillverkar sådana halvledarkomponenter åt andra bolag.
Redan 1993 klassade den amerikanska tankesmedjan Rand MEMS-tekniken som en "nyckelutrustning för militära system". Bland annat används MEMS sedan länge i precisionsstyrd ammunition.
– Det är små chips som går att använda i allt från bilar till medicin till militär. Men Silex tillverkar inga produkter som behöver exporttillstånd, säger Edvard Kälvesten, Silex vd och medgrundare.
Han, de övriga grundarna och fyra svenska riskkapitalbolag sålde Silex 2015. Edvard Kälvesten behöll dock 2 procent av företaget.
Köpare var det Hongkongbaserade investmentbolaget GAE. Det ägdes av företaget Ruitong som i sin tur låg under riskkapitalbolaget CGP. Det ägs i sin tur av statliga Zhongguancun Development Group. Med andra ord köpte den kinesiska staten Silex.
Sommaren 2016 köpte det noterade kinesiska bolaget Nav Technology företaget Ruitong. Därmed ägs Silex av Nav Technology, som bland annat är verksamt inom militär satellitnavigering för stridsvagnar, flygplan och missiler.
På Nav Technologys hemsida talar ordföranden och huvudägaren Yang Yunchun om sin plikt att "ta avancerad teknik, pålitliga produkter och göra de väpnade styrkorna kraftfulla för att tjäna landet".
Silex vd Edvard Kälvesten verkar förvånad över uttalandet.
– Det låter inte bra, men det måste hänföra sig till den ursprungliga verksamheten. Sedan dess har Nav Tech köpt på sig andra investeringar, säger han.
Men Yang Yunchuns uttalande är helt i linje med den övergripande kinesiska strategin. Den senaste femårsplanen anger att civil-militär integrering är högprioriterat.
Carl Johan Wieslander på ISP vill att lagen som gör det möjligt att kontrollera utländska bolag som investerar i landet återinförs. Den togs bort vid EU-inträdet 1992, men många länder, inklusive ett antal EU-länder, har en sådan.
– Det behövs en direktinvesteringskontroll, säger han.
Silex ägare bygger nu en fabrik i Kina för 2,6 miljarder kronor. Den ska göra ett fåtal av Silex enklare produkter i stora volymer, medan den svenska fabriken ska göra ett 70-tal mer avancerade produkter i mindre volymer.
– Silex är naturligtvis bundet av samma exportkontrollregler när det gäller komponenter med dubbla användningsområden, civilt och militärt, som alla andra, säger Carl Johan Wieslander på ISP.
Men det är inte själva MEMS-tekniken som är tillståndspliktig, utan det avgörande är hur avancerad slutprodukten blir. I Silex fall har ISP inte stoppat planerna på en kinesisk fabrik.
Och Edvard Kälvesten är positiv till de kinesiska ägarna.
– Uppköpet av Silex har varit kanonbra. GAE är en fantastisk ägare. De satsar jättemycket på den svenska fabriken. Vi var 140 anställda vid årsskiftet, nu är vi 210. Vi investerade 150 miljoner i den svenska fabriken i år och ska investera det dubbla nästa år, säger han.
Edvard Kälvesten är väl förtrogen med den svenska halvledarbranschen. Förutom sitt engagemang i Silex sitter han i Imegos styrelse och har suttit i Norstels styrelse.
Vad tycker du om att kinesiska företag äger svenska halvledarbolag?
– Personligen tycker jag att det är synd att inte svensk industri och svenska riskkapitalbolag lyckas behålla denna typ av högteknologiska bolag inom Sverige, säger han.
Både Obama och Trump blockerade Kina USA gör till synes allt landet kan för att stoppa Xi Jinping från att komma över tekniken för att tillverka avancerade halvledare.
För tre år sedan hindrade USA:s dåvarande president Barack Obama den amerikanska teknikjätten Intel från att sälja sina mest avancerade processorer till Kina.
För två år sedan stoppade han den kinesiska fonden Fujian Grand Chip Investments köp av halvledartillverkaren Aixtron i Tyskland. (Aixtron har ett dotterbolag i USA.)
För ett år sedan stoppade Donald Trump ett kinesiskt bud på den amerikanska halvledartillverkaren Lattice. Och i höstas stoppade han export av maskiner till en nästan färdigbyggd kinesisk halvledarfabrik för minnen, som när den var helt färdig skulle ha kostat 54 miljarder kronor. Därmed kan den inte köras igång.
Precis hur sårbart Kina är på denna punkt visades tidigare i år när Donald Trump förbjöd export av amerikanska halvledare och amerikansk mjukvara till det statskontrollerade kinesiska telekombolaget ZTE. Inom veckor stod ZTE vid konkursens rand. Donald Trump upphävde då förbudet.
Förbudet kom eftersom ZTE brutit USA:s handelsembargo med Iran och Nordkorea genom att exportera telekomutrustning, som innehöll mängder av amerikanska komponenter, till de båda länderna. Bolaget fick de högsta böter USA någonsin gett för fall inom exportkontroll, mer än 10 miljarder kronor. Dessutom var ZTE tvungen att uppfylla en rad krav. När ZTE inte uppfyllde kraven kom exportförbudet som straff.