Vår historia är lite töntig, men lite romantisk ändå. :P

Jag träffade min pojkvän genom min bror. Min bror hade spelat med denna kille sen han var 12-13 trots att vi bor i södra Sverige och den här killen bodde uppe i Norrland. De var väldigt bra spelkompisar men kände inte varandra så bra personligen. Min brors headset gick sönder, så han fick spela och prata med denna kille genom högtalarna. Jag har alltid varit intresserad av spel så under en sommarkväll så satt jag med min bror och hans kompis. Min första reaktion på hans röst var att den var väldigt mjuk och lugnande. Jag tyckte den var lite fjantig nästan, eftersom jag var van vid mina "macho"bröder.

Jag satt med min bror och denna kille flera kvällar i rad för att jag tyckte att killen var så rolig och intressant. Jag vågade knappt lägga till honom på Skype när jag ville spela med honom själv. Jag var så otroligt nervös, men han accepterade. Jag vågade inte bjuda in honom på någon match för att jag inte spelat så länge, men jag fick snart reda på att han tydligen höll koll på när jag spelade, vad jag spelade och liknande. Det skapade en konversation som aldrig slutade.

Till slut så satt vi med 60 mil mellan oss och jag hade inget hopp om att vi skulle bli tillsammans trots att jag var extremt förälskad i denna kille. Men en dag så säger han att han gärna vill träffa mig. Han åker 60 mil till min stad och vi spenderar en heldag tillsammans med massor med skratt. 4 månader senare flyttar han till min stad för att studera på högskola. Nu bor han i samma stad som jag och vi träffas nästan varje dag! Vi har varit ihop i närmare ett år nu och jag ser inte en framtid utan honom. :)